Flygresan, da horrorstorie….

Efter ett par veckors semester tvingades jag tillbringa en kortvecka mån-ons i skolan innan det var dags för hemfärd och påskfirande med familjen. I vanliga fall flyger jag Malmö Aviation och njuter av punktliga avgångar, trevlig personal och utmärkt service. Då denna hemfärd var improviserad bokades biljetterna några dagar innan avfärd och då var MA biljetterna för studenter slut och notan skulle bli 4600kr vilket verkade väl saftigt jämfört med SAS 1034kr.  Sagt och gjort biljetterna med SAS bokades, så illa kan det väl inte vara?

Chech-in via mobilen kvällen innan, plats 15A vid nödutgång för bättre benutrymme och taxi till flygplatsen. Nice!

Vaknar 05:50, taxi 06;00, på flygplatsen 06;12; planerad avgång 06:35 och jag möts av en kö till bagage drop som sträcker sig ända ut till ytterdörren. Dessutom verkar den enbart befolkad av folk som aldrig satt sin fot på en flygplats förrut.
- Jaha måste jag checka in, var gör jag det?
- Menar du att jag inte får ta med mig 2st 20kg väskor utan att betala extra?
- Är ni säkra på att ni inte lagrar mitt fingeravtryck och ger till Polisen?

Ungefär samtidigt som jag var beredd att dumpa väskan med kläder i närmsta papperskorg öppnades en ny disk och snabb på fötterna var jag först där. Puuh! Bara säkerhetskontroll kvar. Visan upprepar sig med en enorm mängd generalpuckon som skulle argumentera för att de skulle få ha med sig vätska eller inte kunde förstå varför man inte kunde ha bältet på sig när man gick genom metalldetektorn. Kom igenom utan att spränga något kärl eller bli psykotisk.

Next stop Gaten. Kommer dit precis när boarding börjar och hamnar tvåa i speedgatekön bakom en barnfamilj . Mamman går först och scannar sitt finger och blir genomsläppt i vändkorset men sen tar det stopp. Modern är givetvis den enda som scannat sitt finger när familjens bagage skulle checkas in så resten av familjen kommer inte igenom trots 10 försök. Undviker impulsen att lyfta barnen över vändkorset utan överlåter det till flygvärdinnan som med himlande ögon kom till undsättning.

Kom igenom vändkorset och bort till tidningstället.  Vafaaaan, bara Aftonhoran och Expressen. Tror ni att era passagerare vill riskera sin psykiska hälsa med att läsa sådan smörja?

Kommer ombord på planet och lastar in min väska i bagagehyllan.
- Ursäkta men ni sitter på min plats, jag har 15A.
- Kan du inte ta min plats 13C? Svarar gubben som sitter på min plats.
- Nej tyvärr jag har bokat denna just därför att här finns mer utrymme.
Massor av invektiv som inte lämpar sig i tryck när mannen mödosamt tar sig upp från mitt säte.

Slår mig ned och sluter ögonen för att få ta igen lite av den förlorade nattsömnen. Vaknar vid inflygningen till Arlanda och en snabb koll på klockan så inser jag att jag missat både gratisfrullen och att vi är 15min sena så mitt fina 20min byte börjar se tight ut. Vid T -2min öppnas kabindörren och jag tränger mig förbi 100puckon som lever i sirap och är specialister på att fippla maximalt med sitt bagage när det skall ned från hyllan och de skall bege sig av flygfarkosten. Med andan i halsen springer jag över halva Terminal 2 i hopp om att hinna innan de stänger dörren. Framme vid gate 42 är det en mil kö trots att det är 7min sedan planet borde lyft. Samma visa upprepar sig, 100 puckon som strular för att försöka ta sig ombord ivrigt påhejjade av stressade och desillusionerade flygvärdinnor som inser att här blir det förseningar. 33min efter utsatt tid lämnar hjulen marken på ARN med kurs mot Malmö….

Vi landar 40min efter utsatt tid och det är slut på missöden då jag överlåter sista biten av färden åt min kära chaufför tillika fader medan jag försöker lugna ner mig…

Snälla Jan Björklund inför flygetikett som skolämne (lär ut att man står till höger och går till vänster i rulltrappor också) och snälla Maud Olofsson skjut inte till mer skattepengar till SAS utan låt skiten självdö så att alla klåpare kan samlas hos SJ där de hör hemma…

Advertisement